Carolines virrvarr

Tanken med gårdagens fotografering var att ta lite bilder på det halvrivna huset, men det går så klart inte att sluta där så vi promenderade vidare och fick lite annat med på bild också. Så här i Halloweentider fastnade jag för detta;

Idag har jag och Sandra varit och fotat ett hus som har en smått destruktiv sida;

Anledningen till att det ser ut såhär är på grund av att det ska byggas något nytt och fräsch. Kanske ploppar det upp ett Eiffeltorn? Eller en Big Ben? Eller en pyramid? Eller kanske något så simpelt som en ny galleria? Eller har det där under hittats en sedan evigheter glömd antik stad? Funderingarna är många men vi får ge oss till tåls, för tids nog bör vi ju se resultatet. Detta sker mitt i centrum så det är många som följer förstörelsen med nyfikenhet. Hörde från en av de andra personerna som stod och tittade på ruinen att det tidigare hängt en vattenklosett (=toalettstol, för er som inte vet det) ur ena sidan, men att den inte orkade hänga kvar och nu fallet ned i djupet (=resten av bråtet).

Filmen får tala för sig själv;

Denna bild har säkert flera av er redan sett, men den tåls att ses igen.

Jag blir gräsänka någon helg framöver och ska då passa på att se på Lejonkungen (tillsammans med syster U och Sandra?) och gråta lite till den supersorgliga dödsscenen. Det är ju en för himlarns bra film det där!

Titta så kanske ni förstår;

I alla fall om ni har min humor. ^^

Idag tog jag emot ett barn som kom till förskolan senare än vanligt. Jag frågade nyfiket vad det gjort och det berättade glatt att:
- Ja thrräffa *icke tolkningsbart* ede ida!
- Har du träffat Peder idag? frågar jag i ett försök att förstå barnets ord.
- Nej, svarar pappan, vi har varit hos logopeden.
- Jaha, svarar jag lite generat och skrattar för mig själv inombords över den otroligt träffande logiken i det hela.

Samma barn kommenterar lite senare min outfit.
- Vilka fina byxor du har fröken! (denna gång kommer orden så pass tydligt att jag utan problem förstår)
- Tycker du det? Dom är jättesköna och man kan leka massor i dem! förklarar jag.
Det som är roligt med detta är att jag idag valt en mycket avslappnad outfit; munkjacka, t-shirt och mjukisbyxor.

Så häv in alla era förslag, ni får gissa hur många gånger som helst. Fråga era nära och kära vad de tror att detta är, kanske har de den rätta gissningen?

Jag vaknade före Rob idag, vilket är ovanligt, och kollade på klockan för att se om det var dags att kliva upp. Jomenvisst, den var 10.14. Men jag funderade en stund och kom fram till att jag ju faktiskt varit riktigt förkyld, sovit dåligt och behöver min vila. Så jag blundade en stund till för att få ut all energi jag möjligtvis kan. När jag återigen öppnar ögonen känner jag mig pigg i kroppen och Rob ligger fortfarande och sover. Va!? Jag kollar återigen på klockan, för kanske är Rob sjuk  nu och sover massor mer mot vad han brukar. På min mobil står sifforna 09.54 ...
Hallå där! Var den inte nyss lite över 10!? Läskigt!

Idag har jag och Sandra
varit på fotograferingspromenad i det fina höstvädret. Det blev en hel del vackra resultat och jag tänkte att jag skulle visa dem lite pö om pö så att det blir utspritt och därmed öka antalet inlägg mot vad det varit de sista veckorna.

... för jag är fortfarande rejält

 

och ska ha mitt lärarbesök imorgon. Det innebär att jag bör vara på topp och visa min allra bästa sidor. Inga snorattacker eller febersvettningar eller utmattningstillfällen eller freaka-ut-på-barnen-för-du-inte-orkar-tillslut-explosioner, tack. Jaja, det går som det går och kan ju alltid skylla på ramfaktorer och att sådant här även händer i verkligheten.