Gästblogg igen

När Jalle låg och tvättade sig (och sjöng!) passade jag på att smygfota honom. Det var inte jättepopulärt så som kompensation fick jag lov att ta en snyggbild också så ni kan se hur han egentligen ser ut ;) Kram från Sandra!




Stilig kille, minsann!


Gästblogg

Eftersom Carro är bortrest i veckan (och har det riktigt härligt hoppas jag!) är det jag, Sandra, som är här och skriver. Ja, och så Jalle då. Hittills har jag försökt läsa en spännande bok, men Jalle tyckte jag var tråkig så vi lekte litet med vippan istället. Sedan tog vi kort!


Om nom nom!


Vad är det som.. Åh, hej där.


Låt mig bara göra några armhävningar först!


*Mys, mys, mys*


Jalle tar kort med fjärrutlösaren, sicken mästare!


Fullt har schemat varit idag

Det började med en (lång) tur på stan med Sandra där båda två kom hem med fynd. Jag fyndade en readuschcreme från Bodyshop med den underbara doften 'moringa' och en klänning för 120kr från H&M. När jag väl var hemma fixade jag mig festfin inför moffa Erlands 85-årskalas. Där bjöds det på två olika smörgåstårtor (MUMS!), två olika vanliga tårtor, kakor, bullar och massa snacks av olika smaker och varianter. Behöver jag berätta att jag var ganska mätt då vi rullade hem? (med bil, inte med matstinn kropssform i åtanke) Efter det njöt jag av en långpromenad längs med älven med Sandra. Nu sitter jag här vid datorn och är grymt sugen på popkorn, måste nog poppa några då jag postat detta inlägg. Imorgon bär det av hemåt med stopp för tandläkarbesök och dejt med Jessica i Ö-vik innan jag på kvällen fortsätter hem till mina päron. Ett plus i kanten är att det är dop för Elise på lördag och kusinträff (från mammas sida) på söndag, så jag kommer få träffa massor av saknade varelser. Längtar!


Muggen

Rörstrand, Swedish Grace, Blodgivare ger med hjärtat



Dagens goda gärning + belöning för det =)

Idag har jag gjort en god gärning; donerat blod. NUS har brist på blod i deras lager och vill att så många som möjligt hjälper dem att fylla det. Passar bra för min del då jag verkligen vill donera mitt blod, men inte fått på grund av Hemakromatosen och blodvärdena jag haft de senaste åren. När du donerar blod får du en ersättning och jag valde en vacker, öronlös, grå kopp från Rörstrand. Nu har jag två! Jag hoppas på att kunna samla färdigt på dessa så jag har 6st och inte tvingas avstå från att lämna blod igen och därmed ha udda antal som jag har med kristallglasen... Men den bästa belöningen fick jag på väg hem från Blodcentralen vid Umeå Universitets damm. Där fanns nämligen en hel drös med änder i olika storlek ätandes på vad som var tänkt att bli gräsmatta. Räknade till dryga 30 till antalet! Så underbart vackert, jag njöt och tog in den ovanliga (åtminstone för mig) synen.
Det syns inte så bra, men i gräset på den högra bilden döljer sig alla dessa varelser. Allt från vuxna till tonåringar och små små pyttepytteänder. När jag stannade och hoppade av cykeln trodde de att jag skulle bjuda på något smaskigt och rusade fram till mig. Synd att jag inte kom på att använda mobilkameran förrän de förstått att jag inte hade något ätbart och de började gå mot vattnet. Men lite skönt att de gick också, för jag blev nästan lite rädd då alla kom mot mig på en och samma gång ^^


Och regnet det bara öser ner...



Grillning står näst på schemat

Snart bär det av till Carlshem och grillning med kära kusin Yvonne och systeryster U med fästman. Ska bli riktigt trevligt (trots vädret)!

(norpade bilden från Google)


Spindlar smakar starkt!

Idag har jag arbeta på förskolan Snigeln i några timmar och fått myst och lekt med de fina småttingarna där. Oj, så jag trivs! Jag har verkligen hittat det yrke som passar mig som handen i handsken. Vid en av utestunderna hittas en spindel och med massor av små nyfikna händer ser man inte alltid var den stackars spindeln tar vägen. Inte förrän ett av barnen säger "stark" förstår man var åttabeningen försvunnit och hoppas innerligt att den inte är giftig. Barnet mår bra, måster jag tillägga, och har inte (tills jag åkte därifrån iaf) visat några symptom eller men från det annorlunda mellanmålet.

Granngården håller en tävling som jag deltar i. Det enda jag behövde göra var att skicka in ett högupplöst foto på mitt husdjur så kan jag vinna presentkort på Granngården med olika valörer samt en digitalkamera. De bidrag som väljs ut av alla inskickade foton sätts sedan ut på Granngårdens hemsida 1 augusti så folket får rösta på sin favorit. Så håll utkik det datumet på den sidan och rösta på mitt bidrag om det väljs ut. Skriver väl något här också om jag ser att jag är en av slutfinalisterna. Mitt bidrag är såklart:


Sådärja!

Nu är några få utvalda äldre inlägg från den gamla (numera raderade och bortglömda) bloggen åter synliga i denna nya, fräscha och toksnygga blogg. Vissa äldre inlägg har jag sparat bara för skojs skull och vissa för att de är viktiga för mig och andra av absolut ingen anledning alls. Mina planer är att det ska uppdateras lite oftare nu än vad jag lyckats åstadkomma tidigare, så att mina nära och kära får lite insyn i mitt liv här i Umeå. Enjoy!

ps. Tack, återigen, Sandra för det finfina jobbet du gjort med min bloggdesign! <3 Hur skulle den se ut annars månntro!? ;)


Nalle Puh - i mitt hjärta

Vill  delge några quotes av den bästa björnen som finns;

If the person you are talking to doesn't appear to be listening, be patient.
It may simply be that he has a small piece of fluff in his ear.


Poetry and Hums aren't things which you get, they're things which get you.
And all you can do is to go where they can find you.

If you want to make a song more hummy, add a few tiddely poms.

"I don't see much sense in that," said Rabbit. "No," said Pooh humbly, "there isn't. But there was going to be when I began it. It's just that something happened to it along the way."

Som blivande förskollärare är denna särskilt rolig  =)
To the uneducated, an A is just three sticks.

When you are a Bear of Very Little Brain, and Think of Things, you find sometimes that a Thing which seemed very Thingish inside you is quite different when it gets out into the open and has other people looking at it.


Cutest ever!

Titta så får ni se =)

http://www.youtube.com/watch?v=3vONdHwozbQ&feature=player_embedded


tack alla ni som hjälpt mig framåt då jag själv ville stanna

jag öppnar mitt hjärta
låter det komma ut
helt utan smärta
orkade inte motstå tillslut

ej längre känslofullt
mörkret är inte där
allt känns fridfullt
och lugnet är här

tack alla ni
som hjälpt mig hit
inte helt fläckfri
men en glad tösabit


Farhågan bekräftad!

Forskning med oklanderliga bevis har nu lagts fram - det finns inga reko killar/män kvar i världen... tyvärr! Det har framkommit att en gen hos det manliga könet gör det omöjligt för dem att vara som vi helst vill och önskar. Så jag gör det nu officiellt att vi får leva resten av livet som nuckor eller nöja oss med skiten som finns kvar.
Såklart finns en gnutta hopp om att finna denna enda mannen som ska göra oss hel å ge oss ett lyckligt slut på sagan, men hoppas inte för mycket bara, då slutar ni hurt and beaten.
Jag trodde det bästa om denna varelse som sägs ska kunna göra oss till den lyckligaste människan i världen, men jag fick bittert lära min läxa. De visar sig vara exakt lika varandra - assholes.
Ledsen att krossa era drömmar om att finna 'the man of your dreams', men han finns tyvärr inte... bara en ulv i fårakläder. Men har du tur stannar han utklädd tills ni dör.


Reko killar - fridlysta eller helt enkelt utrotade?

Ja, inte vet jag... men det verkar som det sistnämda!!
För finns det några snälla, ärliga, rakryggade killar kvar här i världen? Om de fortfarande existerar är de utrotningshotade, så jag måste få veta hemligheten - var ligger deras bo?

Själv omringas jag ständigt av muppar (dagens evolveringar av mannen): idioter (killar som tror de har allt en tjej önskar och vill ha, fast har sååå fel), killar utan hjärna (IQ:n finns bara inte där) eller killar som tänker (fast med fel del av kroppen)..
Jag har blivit stött på av alla möjliga NEJNEJNEJABSOLUTELYNO-killar.. tex en av mina ex's bästa kompis (endast 2,5 vecka efter the big breakup) =S, ett annat ex's nära vän som sagt till mitt ex (samma dag) att han aldrig skulle kunna stöta på mig men ändå gjorde det, för att inte tala om alla dessa killar som kommer fram till en på krogen och tror att de har en chans bara för att de säger: "Vicka shyssta rattar du har.." osv Jag blir galen! nästan så man börjar fundera på att sadla om till lesbisk, bara för att där vet (tror) man att det åtminstone finns några reko mskor kvar (jag är inte fullt seriös här, men ni förstår poängen va!?)
Less å panik!!!


Nyare inlägg
Copyright © Carolines virrvarr | Design by: Sandra Wall