Carolines virrvarr

Imorgon klockan 13.00 är det "bio" på Hissjövägen! Det är Disneys klassiker Lejonkungen som visas, enbart för VIP-gäster som fått en privat inbjudan.
Jag har även en speciell överraskning till en av gästerna, nämligen Edvin. Han ska få sin egenvalda och efterlängtade kanin Minna. Den första tanken jag hade var att han skulle få kaninen så snart den var färdig och fåret Shaun i julklapp, men ändrade mig på grund av skolans krav av fokuserad tid från mig till att ge kaninen i julklapp och fåret i födelsedagspresent. Planen verkade hålla ända tills igår då han samtalat med Anci om den. Detta resulterar ju så klart i att han får den imorgon då han minns att den ska dyka upp. Det resulterade även i att jag skyndat att färdigställa ansiktsdetaljerna och så här blev resultatet;

Hoppas han nu inte smygläser min blogg så här på kvällskvisten och förstör överraskningen ^^

Igår kväll var jag rastlös och hade tråkigt. Inget kändes intressant och roligt så jag gick från datorn till tvn, från tvn till läsning av bok, från boken till datorn, från datorn till vardagsrummet, från vardagsrummet till att skissa söta monster osv. Tillslut fastnade jag i ett försök att virka något utan mönster. Resultatet blev inte alls som det såg ut i huvudet, men någonstans måste jag ju börja och någonstans måste jag vara nöjd med mig själv för att det alls blev något.

Nu är den äntligen klar, mitt söta lilla kärleksmonster! Jag kunde inte göra klart den tidigare då jag inte hade vitt filttyg, men efter ett besök hem till mammas pyssellager fyndade jag en liten bit som räckte till krabatens ansikte. Tyvärr dök nya problem upp då, för tygbiten skulle tydligen limmas fast med textillim och målas på med textiltuschpennor. Jag sket fullständigt i dessa dilemman och mcgyversmart som jag är lyckades jag utomordentligt bra ändå måste jag säga. Med lite tuggummi och smink från handväskan är den nu redo att visas upp!

Eftersom lillasyster Elise fick en virkad kanin av mig ska självklart storebror Edvin också få sig en mjukis. Jag undrade vad han ville ha för en figur och mamma Anci visade några förslag på internet. Det var nog lite övermäktigt för honom varpå han frågade mamma A vilken hon tyckte passade bäst till hans säng. Sötnosen! Ja, det blir nog väldigt svårt att välja då man får så många olika alternativ. Det hela slutade i alla fall med att han valde ut två stycken han fastnade extra mycket för, fåret Shaun och kaninen Minna, så blir det upp till mig vilken jag väljer att virka åt honom. Men jag har bestämt mig för att vara busig och göra båda, en får han så snart den är färdigvirkad och den andra dyker nog upp i ett paket under julgranen. Garnet till första projektet är redan inhandlat, i samma ekologiska bomull som Elises kanin fast i andra färger.

Idag är jag gräsänka för ett tag då Rob är ute och leker med sin cross. Jag passar då på att starta ett litet projekt jag haft i tankarna ett tag, nämligen till min älskade lilla Elise. Jag har tänkt att jag skulle virka något till henne och jag blev så glad då Anci frågade mig om jag inte kunde pyssla ihop nåt till lillan. Hur går talesättet? "Great minds think alike"! Så nu sitter jag och virkar en söt sak till min Elise som hon ska få någon gång framöver. Eftersom min syster Anci är mycket för miljöns välfärd har jag valt ett ekologiskt bomullsgarn i en färg jag fastnade för;

Kanske hade denna krabat också något att göra med sömnlösheten ;) Namnförslag?

Kika in hos Drutten pysslar om ni är sugen på mönstret. Jag har dock gjort vissa personliga ändringar.

Detta är mitt pågående virkningsprojekt. Den är inte riktigt klar än för jag behöver köpa lite småsaker att dekorera den med först. Sedan får ni se slutprodukten.

Denna krabat beställde min älskade Rob redan innan jag fick allt material och han har alltså fått vänta länge på den. Tur för honom kom jag in i ett skaparhumör idag, så nu har han en kärleksfull filur till sällskap i datarummet.

Jag har just avslutat min allra första amigurumifigur. Det är sant! För två födelsedagar sedan önskade jag mig massor med material så jag kunde starta upp min alldeles egen amigurumiverkstad. Detta fick jag även, men det var sämre med min inspiration och förmåga att stressa ner tillräckligt för att starta ett virkningsprojekt. Men nu äntligen har jag funnit lugnet och gjort min första skapelse. Såhär fin blev den;